Semester 2017 – Del 2 – Vemork och Gaustatoppen 1883 möh

av | 21 mars, 2019

Efter att ha avslutat etapp ett av vår resa med ett trevligt stopp vid stavkyrkan i Heddal, var det dags att åka vidare.  Nu kom första utmaning; slingriga, branta och smala norska vägar, precis som man kan förvänta när man ska till fjälls…  Jag, som är den som kör hela tiden,  måste medge att efter endast en vecka som husbilsägare och utan nån större vana att köra en såpass stor bil var det lite spännande.  Men, det var bara att ta det lugnt och vi kom till slut hela fram till stugbyn Brendstaultoppen vid Gaustablikk där vi hade hyrt en stuga för tre nätter.

Stugan

Stugvistelsen tillsammans med en utflykt till topps på fjället Gaustatoppen var vår julklapp till mamma och allt var planerat och bokat innan husbilen kom in i våra liv.  Vi kollade därför upp om det fanns möjlighet att parkera husbilen vid stugan innan vi tog beslutet att åka med den, och det visade sig att stugans uppfart var perfekt anpassat för husbilen!

Stugan och husbilen

Stugan hade härliga panoramafönster mot Gaustatoppen från alla rum och jag som älskar fjäll kunde njuta av utsikten både från sängen, soffan och köksbordet, tråkigt bara att det inte finns några bra foton på detta!  Det var sängplatser till åtta i stugan, så det var gott om plats för oss tre.

Tyvärr inte den bästa bilden, men i alla fall härlig vy från sängen trots att toppen har nattmössa på

Vi hade planerat för två hela dagar på plats så vi skulle ha lite flexibilitet i fall dålig väder.  Vi hade planerat för en inne- och en uteaktivitet, men vi hade kanonfint väder båda dagarna även om det inte var så varmt i höjden.  Väderprognoserna fick dock bestämma, så vi valde inneaktiviteten och besökte Norsk Industriarbetarmuseum, Vemork, i Rjukan första dagen och sparade Gaustatoppen till den andra dagen då det skulle bli bäst väder.

Vemork

Om ni har sett filmerna ”Kampen om tungvattnet” och ”Hjältarna från Telemarken” så kanske ni känner igen Vemork.  Här anlades på början av 1900-talet en kraftstation för vattenkraft och ett par decennier senare byggde Norsk Hydro en anläggning för framställning av vätgas till sin tillverkning av konstgödsel där.  I denna process anrikas tungvatten.  Detta tungvatten ville tyskarna komma åt för att använda till tillverkning av atombomber under andra världskriget.  Tack vare hjältarna från Telemark som saboterade detta, så blev inte det inga tyska atombomber. 

På Vemork finns det flera utställningar.  Vi kunde bland annat se både utrustning, filmer och fakta kopplat till tungvattnet, sabotageaktionerna och det politiska läget på den tiden.  Det finns även stora maskinhallar med turbiner och annan industrihistorisk utrustning.  Förutom detta så finns det en del att kolla på utanför och byggnaden i sig är imponerande!

För oss som är historie- och teknikintresserade var det ett mycket intressant besök.

Gaustatoppen

Dag två var det äntligen dags för Gaustatoppen!  Det finns flera leder upp och vi valde att ta huvudleden som utgår från Stavsro.  Parkeringen där brukar fyllas upp snabbt och parkering längs vägen är inte lagligt och kommer troligen resultera i böter. Vi valde därför att åka med husbilen ner till ”Bygget”, samma ställe som vi hämtade stugnycklarna.   Där finns det en stor gratis parkering och hållplats för Shuttlebussen som man kan ta antigen till Gaustabanan eller till Stavsro.

Framme vid Stavsro var det redan rätt så fullt på parkeringen, så vi var glada att vi valt bussen.  Vid Stavsro fanns det även toaletter och informationsskyltar så man kunde förbereda sig inför vandringen.  Stigen är uppmärkt med den norska turistföreningens röda T:n hela vägen, men med tanke på vilken härlig dag vi hade var det inga problem att hitta rätt, det var bara att följa strömmen av folk…

I början av vandringen är det grönt och frodigt med får som går och betar.  Längre upp blir det rätt så stenigt och bitvis trångt att möta och krångligt att ta sig fram.  Då ingen av oss är supertränade tog vi det lugnt och stannade några gånger för fika och för att kolla lite på utsikten.  Till toppen är det drygt fyra kilometer och 700 höjdmeter att bekämpa.  För oss tog det runt tre och en halv timme, cirka en timme mer än vad man anger i vandringsguiderna.  Den extra timmen berodde delvis på våra pauser och delvis på konditionen.

Gaustatoppen är fylket Telemarks högsta fjäll på 1883 meter över havet, och då toppen ligger lite för sig själv sägs det att man har Norges bästa utsikt härifrån.  På dagar med klart väder ska man kunna se 1/6 av landet.  Och visst var det fint där!

Gaustabanan

Efter matsäck och vyer tog vi som planerat Gaustabanan ner igen.  Banan går i två etapper inne i fjället.  Från toppen går det först cirka en kilometer i 39 graders lutning neråt och sen 850 meter med ett annat tåg ut från fjället.  Gaustabanan planerades och byggdes med tanke på att bli en turistanläggning, men när den öppnade i 1959 var det som en del av en hemlig NATO-anläggning.  Först i 2010 gick den första kommersiella turen och med tanke på köerna verkade det vara mycket populärt.  Eller eventuellt var alla lika trötta som oss och orkade inte gå ner igen.  Väl nere kom shuttlebussen nästan direkt och vi tog den tillbaka till husbilen.  Mycket smidigt!

Dagarna i Telemark blev precis så bra, om inte bättre, än vi hade hoppats på. Vi fick ju kanonväder båda dagarna. Det finns campingmöjligheter och parkeringar så ett besök här är funkar fint att göra med husbil utan att ha den parkerat utanför en stuga också! Visst blev du sugen att bestiga Gaustatoppen?

6 reaktion på “Semester 2017 – Del 2 – Vemork och Gaustatoppen 1883 möh

    1. ReiseLinda Inläggsförfattare

      Tusen takk for fin kommentar! Det var koselig å høre!

      Svara
  1. Britt-Marie Lundgren

    Underbara Norge! Hjältarna från Telemarken var en av min ungdoms spännande bioupplevelser.
    Gaustatoppen får vi nog kolla närmare på. Det verkar vara en topp, lagom svår att komma upp på.

    Svara
    1. ReiseLinda Inläggsförfattare

      Ja, älskade Norge! Tar man Gaustabanan är det både snabbt och enkelt att komma till topps!

      Svara
  2. Ama de casa

    Ooo… Tufft av dig att köra husbil där på norska vägar, jag tror knappt jag ens skulle våga åka med i en sån, läskigt nog med en vanlig liten bil 🙂

    Härliga bilder!

    Svara
    1. ReiseLinda Inläggsförfattare

      Tack! Ja, det var lite läskigt i bland, men det gick bättre och bättre under tiden vi var där 😀

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.